Försiktigt blinkade hon och tog några djupa andetag innan hon kollade mot datorskärmen. En ursäkt, hon ville skratta åt den. Gång på gång hade en ursäkt kommit flygandes genom msn fönstret, och alla gånger hade hon godtagigt dem, men hon orkade inte mer, nu skrattade hon bara åt den. Från att ha varit något man kallar så pass bra vänner att den andre är som en syster, till att sen vara som småbra vänner. Vad hände?
Hon valde orden noga innan hon sen tryckte på tangenterna och sen skickade iväg det, det såkallade slutet på skiten. Något svar förväntade hon sig inte, hon förväntade sig inte längre något av henne. Hur kunde någon vara så falsk rakt igenom?
Med ett hånfullt leende kollade hon mot ramen som stod bredvid skärmen på skrivbordet, en av alla tusen stunder de delat tillsammans. Hon drämde ramen i golvet och hörde hur glaset krossades, och det kändes bra. Alla känslor inom henne flög ut, och hon hade aldrig känt sig så fri.

Med en förväntansfull, glittrande blick kollade han på henne.
Asken hon höll i handen låg lätt i hennes högra hand och hon lät sina ögon vila mot föremålet i asken.
Tankarna snurrade runt i hennes huvud, hur?
Försiktigt la hon asken på bordet innan hon öppnade munnen, men orden fastande i hennes strupe.
Hans ögon glittrade inte längre, nu var hans ansikte bara förvirrat och hans ögon utstrålade en sorts rädsla.
-Jag.. jag..
Hon slog ner blicken i golvet och drog en djup suck innan hon kollade upp och mötte hans blick.
-Jag vet inte..

Copyright : ichigo94.blogg.se

Ehm ja, jag har en fråga till er som läser min blogg, ska jag lägga ut texter jag skriver? Känns lite smått meningslöst att ha flera på datorn som ingen läser.